Veckorna går. Sitter för det mesta bara på mitt rum och glor. har pratat med Niall ibland i telefonen för att få upp humöret. Han gör verkligen en på bra humör, och får alltid mig att skratta. Gud vad jag älskar den killen. Han är en underbar vän.
En fredag upptäcker jag att jag fyller år om en dag. Jag har inte tänkt på det. Jag hinner inte åka hem innan heller, så jag stannar. Jag får väl ringa mamma och sitta här på hotellrummet helt forever alone.
Jag tar upp mobilen, och ringer mamma.
''Hi mom. I just gonna say that I'm not comming home before my birthday.''
''Hi darling.. oh, okey. I'm gonna miss you.''
''Yeah, same here.''
''I love you, and when you coming home, I'm gonna give you a big present.''
''aw, mom. You needn't.''
''But I love you darling.''
''Love you to mom, bye.''
''bye honey.''
Vi lägger på. Jag känner mig ganska taskig som inte är hemma på min födelsedag. Jag tror mamma hade velat fira mig då. men jag hinner inte, och detta bråken är viktigare nu. egentligen vill jag bara skita i det, men det går inte. Jag sätter igång datorn och loggar in på skype. Niall ringer mig och jag svarar med webb.
''Hi Kelly!''
''Niall, hi!''
''We guys miss you. You haved just sit on your hotell.''
''Yeah.. I know. But.. You know Lou?''
''Yes?''
''He still hate me and.. yeah.''
''Does I hate you?''
Precis när jag ska svara ''No, not you, Lou!'' så märker jag att det inte var Nialls röst. Det var Louis'. Jag stelnar till. Han hörde när jag sa att han hatade mig. Jag stänger av webben. Men micen är på.
''Kelly.. I don't hate you, I love you.''
''I think I'm gonna go, bye.''
Jag stänger av så snabbt jag kan, och stänger locket på datorn. Sedan andas jag ut. Nu kan jag verkligen inte visas ute. Kommer stanna inne på hotellet varje dag till jag åker hem. Sämsta födelsedagen någonsin kommer det bli också, men hellre det än att Louis' ser mig.

Helt plötsligt vaknar jag av att solen lyser i mina ögon. jag märker att jag har somnat i fåtöljen, och att klockan är 22.37. Funderar på att somna om, och sova över natten. Men nu är jag inte alls trött. Jag loggar in på facebook, och där har jag fått ett nytt meddelande. Jag kollar det. Det är från lou. Jag funderar på att bara klicka bort det först, men jag gör det ändå. Det är skickat ganska nyss.
''Kelly.. I know you maybe don't care. But I just want to say that I not hate you. I love you. I promies. Please, don't hate me. My feelings for Eleanor is gone. I just want you. I know that you don't want me. And I don't forces you. But just you know, I think you're a fantastic girl. You're a rellay good friend. So please, if you don't want to be my girlfriend, can we please be friends? I don't want to argue with you, OK?''
jag läser meddelandet om och om igen, sedan svarar jag.
''Lou.. I.. I love you to. I do. But it feels wrong. Eleanor is a beautiful girl. She still loves you, and yeah.. It never gonna work. By the way, I can't move from my mom. I the only she has. Dad is dead.. (it's a long store I don't want to talk about) and, she needs me. I'm so sorry.''
Jag tvekar när jag ska skicka det. Men sedan trycker jag på enter. Ganska snart, står det ''Louis writing.'' Jag börjar bita på mina naglar av nervositet. jag har ingen aning om vad han kommer säga.
Sedan pluppar det till på facebook och jag kollar det snabbt. Han har svarat.
''Oh.. I'm sorry for you dad.. I'm really sorry. I'm here if you want to talk about it, ok?
Do you really love me? That I haven't a clue about.. And I understand if you want to be with your mom. But I moved to you! I exit the band, I promies you.''
Vad pratar han om? Gå ur bandet? Han måste skämta. Det är det sista han ska. Han får inte, inte för mig.
''Noway. You must not exit the band. Not for me.You love the guys Lou, right?''
''But I love you to.''
''No, you don't.''
''Yes, I do.''
''I'm think I'm gonna go.''
''I know this gonna hapend.''
''Just.. bye.''
''but..''
Sedan loggar jag ut. Jag orkar inte att han ska hålla på. Detklart det är skitgulligt att han säger så och allt. Han betyder ju allt för mig, men. nej, det funkar bara inte.
Jag bäddar upp och går och lägger mig. Sedan får jag ångest. Imorgon är det min födelsedag, och jag kommer vara lika ensam då. Ingen kommer komma och sjunga för mig på morgonen. Ingen.

 

__________________________________________________________________________________________
hoppas det funkar! Hinner inte skriva mer ikväll. Får bli imorgon, om jag hinner! Jag vet EXAKT hur jag ska fortsätta nu, whiho!