När jag kommer upp till hotellrummet, är det helt tomt. Ingen Natta där, hon har redan åkt. På skrivbordet ligger det en lapp. ''Think you was was true Kelly, but you wasen't.'' Jag sätter mig ner på sängen och gråter. Denna helgen har blivit kaos, men ändå så himla underbar. Min dröm har gått i uppfyllelse. Jag träffade mina favoritkillar, de jag älskar mest i hela världen. Plötsligt kommer jag på att jag har Louis mobil i min ficka. Jag tar upp den. När trycker på lås upp, märker jag att han har en bild på mig som bakrund.. en bild på mig och de andra killarna. När vi satt vi soffan bad han att få ta ett kort på oss, just det. Och han har det som bakrund. shit. Jag slår upp kontakterna, där finns blandannat Harry, jag ringer och han svarar.
''Hi, it's me.. Kelly. I have Louis Iphone.''
''Hi Kelly! nice to meet you today by the way. oh, here, Louis is here.'' jag hör hur han sträcker mobilen till Louis.
''Yes?''
''Hi, you drop you're Iphone on the street, and I take it up. Do you want to come or..''
''oh, thankyou! Can we meets tomorrow? About 12 oclock?''
''Sure, see you.''
''bye.''
''bye''
vi lägger på. Vi ska ses imorgon igen, IGEN. ler för mig själv medans jag lägger mig ner och kollar rakt upp i taket. Jag tar tag i hans mobil och kollar av någon konstig anledning i hans kontakter. Jag hittar upp Eleanor. Under namnet står det en liten bit av det de senast skrev. Det står ''I'm sorry Eleanor but..''
jag känner hur min tumme dras till skärmen och jag klickar. Jag läser, jag läser alltihop. Sen flämtar jag till. ''I'm sorry Eleanor, but I want to break up. I love you, but it feels wrong. I'm so sorry. I'm in loved with another..'' jag kollar när det skickades, och det var ungefär vid den tiden han följde mig hem. Jag kommer ihåg att han gick och höll på med sin mobil. Kan det vara möjligt? Nej.. det får inte vara sant. Det kan inte vara mig han menade. Det finns bara inte. Såklart jag älskar han, men.. Eleanor är värd han mycket mer än jag. Allt är mitt fel. Jag slänger iväg mobilen, som tur är klarar den sig, jag skiter i att ta bort sminket eller klä av mig, jag kryper ner i sängen med gråten i halsen, och bara väntar på imorgon.

Ljudet från alla bilar, mopeder, cyklister och en massa pratande människor hörs utanför mitt fönster. Jag vaknar upp och kollar på klockan. SHIT, den är 10 i 12. Jag slänger av mig täcket, och kommer på att jag fortfarande har mina kläder på mig. Jag känner att jag inte kan ha samma på mig idag, så jag klär av dom och byter. Sminket och håret får vara som det är. Jag ruser ner och ut från hotellet, och springer i stan. Äntligen är jag framme vid deras hotell. Där står han. När jag är ca 20 meter ifrån han kollar jag på klockan, den är 20 över. Jag springer snabbt fram till han och stannar och flåsar.
''Hi, Sorry I'm late.''
''It's okey.'' svarar han och ler
jag ler tillbaka och ska just ta upp hans mobil när jag kommer på att jag har glömt den.
''Shit..''
''What is it?''
''You're phone is on my hotel.. I'm sorry.''
''Oh.. okey. But we can go to youre hotel, if it's okey?''
''Sure, come on!''
vi börjar gå och faktiskt pratar vi på som om vi känt varandra i flera månader. När vi bara har pratat i ungefär 2 dar. När vi är halvvägs hör vi någon skrika ''LOUEH!'' och vi vänder oss om. en klump med tjejer står och pekar och stirrar, och sedan börjar de springa mot oss. De hinner ikapp oss och samlas runt oss. Louis får en spark på knät, men såklart inte med flit. Det börjar blöda. Jag höjer rösten;
''HEY, HEY! Leave he alone, okey? He love you, but he has blood on hes knee and ..''
mer behöver jag inte säga, alla tjejer backar förståligt. Jag tar tag runt hans arm medan han haltar lite smått. Snart är vi framme vid mitt hotell. Vi går upp, och jag låser upp.
''Wow, this is nice.'' han kollar runt och ser väldigt imponerad ut.
''Yeah, I know. I really like it.''
Jag går fram och tar tag i han mobil, den ligger kvar, som tur är. annars vet jag inte vad jag hade gjort. Jag ger den till honom.
''Thanks.'' han ger mig ett leende. Jag sätter mig på sängen, och han gör det samma. Bara någon centimeter från mig. Det är tyst. Sedan vänder han sig mot mig, och jag vänder mig mot honom. Hans ögon förhäxar mig. De är blåa som kristaller och jag kan inte slita blicken från han. Helt plötsligt, känner jag hur han tar tag runt min nacke med hans hand och hans läppar nuddar mina. Han kysser mig.  Och jag kysser tillbaka, men märker sedan hur fel det är. Jag drar mig loss.
''No Louis.. It's never gonna work..''
''I'm sorry.. I don't know what happening with me..''
Jag ställer mig upp. Det var den härligaste kyssen jag någonsin har fått, men samtidigt var den obehaglig. Han har en tjej, det vet han om.
''Kelly..''
jag vänder mig om och kollar på han.
''I really like you. From the first time I saw you on the consert.'' säger han då
''Lou..''
''Please, sit down.''
'' Louis.. It never gonna work, trust me. You have a girlfriend; Eleanor, and you love her.''
''Yes, I do. But I love you to.''
'' No Lou.. ''
'' Yes, Kelly, I really do.''
Jag känner att jag nästan blir irriterad på han. Visst, jag såg hans sms med Eleanor, och bara väntade på att detta skulle hända, men det är fel.
''I.. I read youre and Eleanors sms..'' säger jag sedan, och fattar inte vad jag sa.
''You do what?'' Louis ser helt chockad ut.
''I'm sorry Lou. I don't know why.. I'm really sorry, and..''
''DO YOU READ MY AND ELEANORS SMS?! KELLY, IT'S PRIVATE. I DON'T WANT TO KNOW THAT YOU KNOW MY FEELINGS FOR ELEANOR. IT'S MY LIFE, NOT YOURS.''
Louis har höjt rösten nu, väldigt mycket. Han står upp också.
''I know.. I'm so sorry.'' får jag ur mig, sedan gråter jag.''
''I think I must go now.'' säger Louis och öppnar dörren och stänger den med en smäll.
Vad har jag gjort? Vad fan håller du på med Kelly? Din drömkille är arg på dig. Du har förlorat han. Förstört allting. Jag förstår sedan exakt vad jag behöver göra. Det ända som kan lösa detta. Prata med Eleanor..

______________________________________________________________________________________
Kap 5 snaaaart!