Klockan slår 05.00 på morgonen, och jag har fortfarande inte somnat. Det bultar i huvudet, och jag är verkligen skittrött. Kan inte somna, det går inte. Istället går jag upp och kollar mig i spegelen. Jag är väldigt smal om man tänker efter, särskillt mina ben, även fast jag inte har tänkt på det innan. Många har sagt till mig att jag borde bli modell, för att jag har detdär lilla ''extra''. Men jag vet inte, jag har inte brytt mig om det.
Jag går sakta från spegelen och kollar på mobilen. Till min förvåning står det ''5 missed call from Louis Tomlinson'' Har han ringt, utan att jag har märkt det? Men jag har väl varit vaken hela tiden? eller?
Jag messar han snabbt.
''Do you sleep? x''
''No x'' får jag snabbt till svar. Han är alltså vaken, och väntar förmodligen på att jag ska ringa tillbaka, eller något annat. Då känner jag hur mobilen börjar vibrera och det står ''Louis Tomlinson'' på displayen. Jag svarar snabbt och tar ett nytt andetag.
''Hi'' säger jag ganska ynkligt och harklar mig.
''Kelly..''
Jag suckar och vet att nu kommer han börja med sitt gamla tjat om hur mycket han ångar sig och allt. Eller så är det bara jag som inte tror på det han säger, kanske har jag bara missuppfattat allt. Men varför egentligen? Eleanor är en av de finaste människorna på jorden. Hon har precis allt.
''I don't know what I'm gonna say.. It's not how you think, i promies you. You can ask Eleanor, I promies, you're the only girl I really love.'' fortsätter han sedan.
''She's perfect Lou, and I understand that, but.. I love you.'' min vanliga röst förvandlas till en ljus och klen röst, och en tår rinner ner från en av mina kinder. Jag biter mig i läppen för att han inte ska märka något.
''Please, can we meet? I really want to talk with you, not on phone, in real life.''
''I'm sorry lou but.. If you really love El, just say that.'' Nu struntade jag i hur jag lät. Man hör klart och tydligt att jag gråter, och det gick verkligen inte att undvika.
''Kelly, don't cry my sweetheart.''
''I'm not your sweetheart. If you want to have a relationsship, you must choose someone. You can't love me and El whilst.''
''But please Kelly, trust to me. I don't love El. I just love you, please.. I really mean that. You're the only I want. I promies you. Please, can we meet? Now?''
''I don't know what I'm gonna say Lou.. but.. ''
''but..?''
jag suckar sedan fortsätter jag.
''OK. But you must come here. The other girls is in a another room, so I'm alone. So yeah.. we can talk alone.''
''Oh god, thank you Kelly! I love you. I come, right now!''
''yeah.. bye.''
jag suckar men bara lite, och sedan trycker jag på avsluta. Sedan gnuggar jag mig i ögonen medan jag gäspar. Det tar inte lång tid förns det plingar på dörren. Jag tar ett stort andetag; andas in med munnen och ut genom näsan. Sedan går jag till dörren och öppnar. Och där står han. Han kollar lite blygt och ängsligt på mig.
''Hi..'' säger jag då medan jag nästan gömmer mig bakom dörren och håller i handtaget med båda händerna.
''Hi..'' säger han och står kvar.
Jag visar en gest med armen att han ska komma in, och han gör som jag visat han. Han tar av sin jacka och hänger den på en krok, sedan står han bara där och tittar. Jag stänger dörren sakta och går sedan mot soffan utan att kolla på han eller att säga ett ord. Han följer efter mig. När jag slår mig ner, sätter han sig ovanligt nära, som om han vill visa att han verkligen gillar mig.
''So..'' sa han då.
''Mm..'' svarar jag honom medan jag kollar ner på golvet. Jag känner att han kollar på mig, med hans vackra ögon.
''I love you.'' säger han då, och jag vänder mig mot honom. Faktiskt ler jag lite, och han ler tillbaka. Han sätter sin hand på min och gräppar tag om den. Jag orkar inte tjaffsa med honom. Han är trots allt min pojkvän, och jag måste tro på mig.
''El was just sad.. because she and Harry not dating anymore. So she talked to her and yeah.. I haved tell you.''
''But.. she was inloved with you..?'' sa jag då förvånat.
''Yes, but.. now she isn't. Or.. I don't think that. Anyway.. I never gonna be inloved with her. I just want you, no one else. Just you.'' Han ler mot mig, men är ändå väldigt allvarlig.
''Oh Lou..'' säger jag då och jag känner hur jag rodnar. Jag fnissar till och ler.
Han ler tillbaka och börjar fnissa han med. Då kollar han på mig och jag på han. Sedan ställer jag mig hastigt upp och börjar springa runt i hela lägenheten. Han jagar mig och vi skrattar båda, väldigt högljut. Tillslut slänger jag mig på sängen och han gör det samma. Där ligger vi bredvid varandra och kollar upp i taget. Vi håller varandra i händerna, men sedan vänder jag mig om och lutar mitt huvud mot hand bröst, och lägger min hand på hans mage. Han tar sin ena arm runt mig och jag ler. Nu har jag äntligen fått tillbaka dendär underbara känslan igen. Personen jag älskar mest, ligger här i min säng bredvid mig och håller om mig. Jag blir helt varm, och jag skulle kunna ligga såhär i evigheter. Sedan tar han tag runt hela mig och rullar runt mig. Han lägger sig över mig och börjar kyssa mig på halsen. Jag fnittrar, och han gör det samma.
''Lou..'' säger jag då och ler rodnande.
Han smeker sin hand på mitt ben och jag kramar om honom. Jag kollar in i hans underbart fina ögon. De glittrar som diamanter. Det är denna killen jag vill leva mitt liv tillsammans med, ända till döden. Det är denna killen jag vill leva upp med, skaffa familj och allt. Han är den finaste på hela jorden. Till slut säger han;
''You're so beautiful.'' Han tar en hårslinga som hänger framför ögonen på mig och tar den bakom mitt öra, som han gjorde förra gången jag var hemma hos honom. Minnena kommer tillbaka och jag mår ännu bättre nu.
Jag ler mot han, sedan tar jag tar runt hans nacke och drar han mot mig och kysser han, länge. Han kysser tillbaka och allt känns så himla bra.
Mitt i alltihop ringer hans mobil, så han släpper taget om mina läppar och suckar medan han sätter sig upp.
''I'm sorry..'' säger han lite och man ser att han skäms.
''It's okey..'' svarar jag då tyst.
''Yeah, hello?''
Jag lyssnar när han pratar, och försöker höra vem det är i andra änden av luren, men det är nästan omöjligt.
''Now? Oh.. okey. No, I'm just here with Kelly.''
Jag hör en vissling i andra änden av mobilen, och förstår då att det inte kan vara Harry.
''Haha, shut up..'' säger Lou då och ler för sig själv, och försöker dölja det för mig. Då ler jag.
''But OK. I coming.'' När han har lagt på frågar jag ganska snabbt;
''Who was that?''
''Liam..'' säger han då och suckar. ''He said that I must come home, because we and the other boys are going to work.''
''Oh.. OK.'' Säger jag då lite besviket.
''Sorry if..''
''No, it's okey.''
Han nickar som svar och ställer sig upp på golvet, jag gör det samma och följer han till dörren. Jag tar ner hans jacka från kroken och ger den till han. Han ler som tack och klär på skorna. När han är redo för att gå ut tar han tag runt min midja och drar mig mot honom. Jag tar tag med mina armar runt hand nacke och tittar upp, sedan kysser vi varandra. När jag släpper hans läppar ler jag för mig själv och släpper taget om honom. Han öppnar dörren och går ut.
''Bye darling.'' säger han då och blinkar mot mig.
''I love you.'' svarar jag då och ler, sedan stänger jag dörren, låser och lutar mig mot den medan jag sjunker ner på golvet. Jag biter mig i läppen, eftersom jag ler ovanligt mycket nu. När jag ställer mig upp och går till spegelen igen, upptäcker jag att jag har fått sugmärken på halsen. Då tänker jag på Louis igen. Jag saknar han redan, så himla mycket.

 

____________________________________________________________________________________________
långt kapitel denna gången, hoppas ni uppskattar det! Ska försöka hinna göra ett kapitel till i helgen. Ska börja skriva mer om de andra killarna nu också, så det kommer inte bara handla om kärlek mellan kelly och lou. Men ni får se mina planer!

snart kommer en liten ''överraskning'' för er läsare också, som ja hoppas ni tycker är rolig!