Kap 17

Harry tar tag om mig och trycker mig mot hans bröst. Jag tål verkligen inte att se när de bär upp Lilly på sjukhussängen, jag klarar inte av att vara här mer. Jag mår illa och har skitont i huvudet. Jag drar mig ur hans grepp och springer fram till Lilly. Hon blundar, och är helt medvetslös.
''Lilly, please..'' säger jag medan jag gråter och kramar hennes hand hårt.
Läkarna ber mig gå ut, och jag lyder dem. Harry tar tag i mig och försöker lunga ner mig, men det går inte. Jag har sån himla panik just nu. Händer det Lilly något, så vet jag inte vad jag gör.
''Kelly, listen to me.''
''Please, leave me alone, OK?'' Jag underviker att kolla han i ögonen, även fast han försöker söka ögonkontakt med mig.
Jag drar mig ur hans grepp och springer ut, smäller upp ytterdörren och fortsätter springa mot hotellet. Jag märker att Harry springer efter mig, men jag skiter i det. Jag springer till en lekpark och sätter mig på sanden. Det är mörkt och jag andas ut. Då märker jag hur det känns som jag kommer spy när somhelst, jag vänder mig om och sätter två fingrar i halsen och spyr. Det är en obehadlig känsla, men jag mår bättre efteråt. illamåendet har gått över, men jag mår fortfarande sämst, så jag spyr igen. Jag är helt yr och vet inte vad som händer, men helt plötsligt faller jag ihop och somnar i sanden.
Jag vaknar av att någon ropar på mitt namn. Jag sätter mig upp, det är Harry som ropar. Han springer runt som en galning och letar efter mig, och tillslut hittar han mig.
''Kelly, there you are!''
Jag gråter och trycker ner huvudet i knäna. Jag orkar inte med någon just nu, och när Harry tar tag om mig skriker jag åt han;
''GO, LEAVE ME ALONE!!!''
Han hoppar till av förvåning.
''Kelly, you must o in, it's cold outside!'' han är allvarlig.
''I don't care, I just want to die here..''
''Don't say that.''
''I hate myself.. And I..''
''Please, just let me take you home, ok?''
Jag reser mig upp. Tycker inte det är någon idé att säga emot. När vi har gått ett tag, och vi är framme vid mitt hotell, säger vi hejdå och jag går upp.
Då kommer jag på att jag är ovän med Manda. Jag tar upp mobilen och speglar mig i den. jag är blek och det syns att jag har gråtigt, men jag skiter i det, och går och lägger mig på sängen. Den ända som bryr sig är Natta. Hon kommer fram till mig;
''Kellt, what is it?''
''Lilly.. lilly fall down the floor and.. I don't know. It was so.. I can't speak..''
''What?! Did she fall down the floor?! but.. is she OK?''
''I don't know..'' säger jag och snyftar medan jag torkar bort tårar på min ärm på tröjan. Då kommer jag på att jag inte såg Rose någonstans när jag var på lasarettet. Vart hade hon varit? Men då slår det mig; hon sov ju såklart i ett annat rum, och märkte inte pipljudet.
''Guys, come here!'' säge Natta då och ropar på de andra. De kommer gående, och ställer sig framför oss. Manda tittar bort från mig, man märker att hon verkligen inte låtsas om att jag är här.
''Did you here that?!'' säger Natta då.
''No, what?'' säger Sofie då allvarligt.
''Lilly.. Lilly fall down the floor and..'' sedan blir Natta tyst. Då rycker Manda upp sig.
''WHAT?!'' Säger hon då, och Sofie bara står och gapar.
''Yes..'' svarar jag då.'' I haved crying so much and.. oh my god.''
''We need to go to the hospital!'' säger Sofie helt spontant.
''I don't think it's a good idéa. She needs to sleep, and yeah.'' säger Manda då.
Då blir jag arg. Var det inte hon som var arg på mig nyss för att jag gick till lou? Fan för Manda, fan.
''Why?'' säger jag då med stöddig röst.
''I don't talked to you.'' svarar hon snabbt.
''Really not?'' jag har ställt mig upp och granskar henne nerifrån och upp.
''Please girls, take it easy now, OK?''
Jag lyder henne, orkar inte med att det ska bli värre än vad det är. Jag går istället och sköljer ansiktet i kallt vatten, sedan går jag ut. Jag ska till Louis. Den ända människan som förstår sig på hur jag verkligen känner. När jag nästan är framme tappar jag nästan andan. Där borta, några meter ifrån mig, står Louis. Men inte själv, kan kramar någon. Jo, han kramar El..
 
________________________________________________________________________________________
ganska korta kapitel på sistone.. men har verkligen inte haft tid. Ni får tyvärr nöjda er med dessa längder. Men jag lovar att snart kommer det bli längre!

Kommentarer
Postat av: Hanna

när kommer nästa kapitel upp? :)

2012-11-29 @ 17:27:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0