Äntligen är jag framme och bussen stannar. Jag rusar till hotellet. Jag behöver inte springa långt förns jag ser ambulansbilar, polisbilar och mina tjejkompisar stå utanför. Jag springer så snabbt jag kan.
''Lilly?'' säger jag, medan jag ser på när de bär in henne på en bår i ambulansen.
''What.. what..''
''Lilly.. lilly has pain in her heart and can not breathe!'' säger Natta då gråtande. Alla gråter, medan jag bara står och stirrar.
''When we drink tea and yeah.. you know, she just fall down the floor and screem.''
''Oh god..'' säger jag då med darrig röst.
Ambulandbilarna säger att vi får följa med till sjukhuset. Vi sätter oss där bak med Lilly och jag håller henne hårt i handen.
''Everything gonna be alright Lilly, OK? I never gonna leave you.''
Hon kollar på mig och nickar. Hon ser helt stel ut och är helt blek i ansiktet. Hennes ögon är blodsprängda, helt röda. Jag är så himla rädd och orolig. Kan inte tänka på något annat än att hon måste bli bra tillslut. Hon måste. Just nu ångrar jag att jag åkte till Louis. Jag borde varit hemma och sagt någonting till min bästa vän, innan hon fördes in i ambulansbilen.
Efter ett tag är vi framme vid sjukhuset, vi kliver ut, och läkarna tar snabbt ut Lilly och bär in henne. Vi följer med, och hon lägs i en sjukhussäng. De ber oss att gå ut, tills de har suttit dit alla sladdar, tagit blodprov osv. Vi sitter utanför i lasarettkorridoren på en bänk. Jag sitter med huvudet i händerna, hur fan är detta möjligt? Jag vet inte ens vad det kan vara för fel. De andra tjejerna skakar, och jag gråter. Vi kramar om varandra. Vi väntar och väntar, säkert i mer än 3 timmar. Äntligen öppnas dörren och en läkare kommer ut och sätter sig på huk framför oss.
''She .. she sleep now. And it's to premature to say if she's OK. But we do our best, and we really hope she survive.''
Vi nickar, sedan frågar han;
''Does anyone want to sleep here with her tonight? Or does you sleep home?''
Vi kollar på varandra, och då säger Rose;
''I can stay with her.'' hon kollar på oss, och vi ger henne en min som betyder ungefär ''okej, vad bra.''
''OK, good.'' säger läkaren.
Vi kramar om Rose sedan går vi mot ytterdörren. Hela vägen är vi tysta, tills Sofie frågar;
''What.. what do you and Lou do?''
Jag kollar snabbt på henne, och reagerar när hon nämner Louis namn.
''Oh, nothing especially.''
''OK.''
Det blir tyst igen. När vi är framme på hotellet, går jag snabbt in på toaletten och ringer Louis.
''Hi darling.'' svarar han efter ungefär 5 signaler.''
''Hi..'' säger jag med pipig röst, min gråt är inte långt borta nu.
''Sweety, what's up?''
''Lilly..''
''what is it with Lilly?''
''She.. she is on the hospital..''
''What?!''
''Yes.. she has pain in her heart, and he couldn't breath..''
''Oh honey. Do you want to come?''
''Yes..I miss you, and  I need to talk.''
''Come when you're ready, OK?''
''yeah, I will.''
''Good.''
''By the way, can I please talk to Harry?''
''Oh sure, here..''
han ger mobilen till harry, och han svarar ganska osäkert..
''Hi..''
''Harry.. I know you hate me, and think I'm just a fan and yeah, but..''
''Kelly..''
''Mhm?''
''I'm sorry. I don't mean when I said that I don't love you, and..''
''Shut up, it's OK. And I understand, I don't care. Whatever.. ''
''But.. I mean it. I don't hate you.''
''Please, don't talk about it? I need to say a important thing..''
''but.. OK. Okey, what?''
''Lilly is in the hospital, she has pain in her heart and.. she needs you Harry!''
''Wow.. wait.. did you say what?!''
''It's true, you must go and talk to her, OK?''
''Absolutly, where is she?''
''In the hospital in the town. Room 317, and say Lilly Smith, when you asking for her, OK?''
''Sure, do you want I comming and pick up you?''
''Oh.. no, I'm going to come to Lou, so I can't. But say hello from me to her, and talk to her, OK? Then she is going to be happy.''
''OK. Yes, I will.''
''Bye Harry.''
''Bye.''
När jag har lagt på går jag ut. De andra tjejerna sitter i soffan och kollar på TV. De är tysta och säger inte ett ord. Alla ser skitdeppiga ut.
''I go to Lou.'' säger jag då.
När jag öppnar dörren och ska gå stannar Manda mig;
''Oh no. Kelly, what are you doing?'' Hon ställer sig upp och går fram till mig. Natta försöker stoppa henne genom att ta tag i hennes arm, men hon sliter sig loss.
''What..?''
''Our friend is on the hospital, and you go to Lou?! What's happening to you? Lilly maybe is going to die, and you don't care?''
Det blir tyst, sedan rinner en tår ner från min kind. Såklart jag bryr mig, jag älskar Lilly. det gör ont att Manda inte förstår det.
''Ofcourse I care! I love Lilly, why can't you understand that? It isn't myy fold she is ill, and I am going to go to Lou because I need to talk, nothing else!! Please, leave me alone, you don't understand!''
''YOU JUST LEAVE US FOR LOU?!''
''YES I DO, BECAUS I TRUST TO HIM, AND HE LISTEN IF I'M SAD, YOU JUST SITTING IN THE SOFA AND DON'T TO NOTHING?!''
''YOU'RE SO FUCKING.. I HATE YOU, JUST GO TO YOUR LITTLE TEDDYBEAR LOU AND HANING AROUND WITH HIM, IT'S THE ONLY YOU THINKING ABOUT!!''
''HOW COULD YOU SAY THAT?! BY THE WAY, I HATE YOU TO!'' Nu skriker vi, väldigt högt. De andra bara sitter förvirrat och kollar på oss.
''YOU'RE SO FALSE KELLY, YOUR SLAMP!''
''BITCH!!'' skriker jag då och rusar ut och stänger dörren med en smäll. Jag rusar ner från trapporna, hissen tar alldeles för lång tid, och jag klarar inte av att vara i trånga utrymmen nu. Jag springer, så snabbt jag kan. Jag skiter i om jag är trött, jag fortsätter springa, fan, inte ovän med en till.. en av mina bästa vänner också, FAN. När jag är framme vid killarnas höghus ringer jag Lou.
''Lou, open the door, now!''
''I will!''
jag springer upp, och denna gången låser jag iallafall.
När jag är uppe plingar jag på en massa gånger, och när jag ser att det är Lou som öppnar slänger jag mig om hans armar. Det känns så himla bra. Jag kramar om honom och gråter. Han håller om mig, och pussar mig på huvudet. De andra hör att jag är ledsen, så de kommer till hallen, förutom Harry. Han har förmodligen redan åkt till Lilly.
''Kelly, what's wrong?''
''Please, just..'' jag håller upp handen mot dem och de backar.
''I think she need to talk alone with me..'' säger Louis då till de andra. De nickar, och Lou och jag går upp på övervåningen och stänger in oss på hans rum. Jag märker sedan att jag aldrig har varit där. De är verkligen jättelyxigt, men lite stökigt. Men detklart Louis är ju inte så nogrann av sig.
''What's wrong?''
''Everybody hates me Lou. You're the only I can talk to. I love you so much, please, I mean it.''
''Oh darling, I love you to. I really mean it.''
Vi står och kramas, länge. Det käns så himla bra och skönt. Jag har aldrig älskat någon så mycket som Louis, och jag trodde seriöst aldrig att jag skulle stå här, med han och krama han i hans rum, och faktiskt vara tillsammans med han. Jag var först bara ett fan, men på kort tid har det blivit mycket mer än så.
Sedan säger han;
''By the way.. I know why Harry and El don't dating anymore..''
''What? why?'' jag kollar upp på honom förvånat.
''El..''
''El..?''
''She, she is inloved with..''
''with..? Lou, tell me.''
''With me..''
''again?''
han nickar.
''oh, no. please..''

______________________________________________________________________________________
äääntligen kapitel 15! nu lovar jag att uppdatera bra, som jag inte har gjort nu på ett tag! men jag lovar, nu blir det ändring!